Igår kväll var det aftonsång i Unnaryds kyrka och Rune hade valt 162 som första psalm. Ett mycket bra val, aprilvädret gjorde dock avståndet längre till orden än de varit de senaste dagarna. När klockringningen slutat och ljudet ebbat ut kunde jag från min plats vid flygeln se ett tätt, kraftigt snöfall som höll i sig i princip hela gudstjänsten. Väl ute ur kyrkan sågs ett snötäcke ligga men det milda vädret hotade varje flinga till livet. Temperaturen sjönk och räddade detta vita ljusreflekterande täcke så att även måndagen fick inledas som en snödag. Många var förfärade, dock inte Sherlock som älskar snö och får bus i blicken när han ser den minsta snöfläck. Just i skrivande stund skiner solen på en grönskande jord.... är våren på väg åter eller ska vi spara vintermössan på hatthyllan ännu några dagar?
